En stor anledning till vrf jag har svårt att sova om nätterna
okey, here we go. Jag har sen jag gifte mig med Fredrik för 10 år sen inte sovit ensam mer än typ 2-3 nätter. Har jättesvårt att vara själv. dom gånger han var iväg på utbildning i tyskland elr d.y så hade jag kompisar (läs arbetskamrater) hemma och vi var uppe hela natten. Sen bodde jag ju med Mr T och då var jag inte heller ensam. Har även bott i ca 2 år med mamma, så ensam har jag typ aldrig varit. Sen efter att jag/familjen flyttade hit så hade jag först Mr D inne hos mig, och sen när han skulle på behandlingshemmet där han är så började Alexandra sova inne hos mig.
Det som skrivs nu vill jag att du aldrig nämner för ngn. Vi har ju kontakt med soc pga utredningar och för att jag får lite hjälp med gränssättningar för Alexandra då dom inte tror jag klarar av henne själv och visst det är många bra tips och sånt jag får. Det första jag skulle börja med då, var att vänja henne att sova i sitt rum igen. Då blev jag ju ensam igen *suck*
Jag vet att barnen mina finns i rummet intill, men det är ändå inte samma sak för mig då jag alltid haft ngn bredvid mig i sängen Sen 1999. Kan du då ha lite överseende med att det dröjer lite innan jag helt vant mig vid att sova sj. Då jag oftast vant mig, finns det ngn ny som delar säng med mig :S Detta har ju absolut inte med sex att göra utan bara att ha ngn nära. Mitt dilemma, mitt bekymmer
Det som skrivs nu vill jag att du aldrig nämner för ngn. Vi har ju kontakt med soc pga utredningar och för att jag får lite hjälp med gränssättningar för Alexandra då dom inte tror jag klarar av henne själv och visst det är många bra tips och sånt jag får. Det första jag skulle börja med då, var att vänja henne att sova i sitt rum igen. Då blev jag ju ensam igen *suck*
Jag vet att barnen mina finns i rummet intill, men det är ändå inte samma sak för mig då jag alltid haft ngn bredvid mig i sängen Sen 1999. Kan du då ha lite överseende med att det dröjer lite innan jag helt vant mig vid att sova sj. Då jag oftast vant mig, finns det ngn ny som delar säng med mig :S Detta har ju absolut inte med sex att göra utan bara att ha ngn nära. Mitt dilemma, mitt bekymmer
Kommentarer
Postat av: lena
Hej,det kanske inte är fel att ha barnen hos sig, det har jag alltid haft. Men det har varit för deas skull och inte min. Loffe gossen som skall bli 6 snart somnar i min säng, sen när jag lägger mig bär jag över han till hans säng. Och vid fem snåret ssåå MAMMA!!!!!!! vill han tillbaka. Kanske har jag genom inte vant han från början skapat ett beroende av "tvåsamhet". Det är alltid bra att skapa trygghet, du vet hur du mår i din ensamhet. Du får tänka,-genom att kämpa att barnen ligger själva så kommer de aldrig känna det "beroende" efter någon som du gör. De får en trygghet istället tack vare dig::
Trackback
