En blogg till!!
Jag har skaffat mig en blogg till. En som är låst. Den är mest för mig själv, såna saker som jag vill skriva ner men som inte är för allas ögon. Känner att jag mår inte alls bra just nu och vissa saker som händer runt omkring mig måste jag ändå bara få skriva ner. Vissa kommer ev att få tillträde till den. I nuläget iaf, kanske öppnar den senare för allt och alla.
En stor anledning till vrf jag har svårt att sova om nätterna
okey, here we go. Jag har sen jag gifte mig med Fredrik för 10 år sen inte sovit ensam mer än typ 2-3 nätter. Har jättesvårt att vara själv. dom gånger han var iväg på utbildning i tyskland elr d.y så hade jag kompisar (läs arbetskamrater) hemma och vi var uppe hela natten. Sen bodde jag ju med Mr T och då var jag inte heller ensam. Har även bott i ca 2 år med mamma, så ensam har jag typ aldrig varit. Sen efter att jag/familjen flyttade hit så hade jag först Mr D inne hos mig, och sen när han skulle på behandlingshemmet där han är så började Alexandra sova inne hos mig.
Det som skrivs nu vill jag att du aldrig nämner för ngn. Vi har ju kontakt med soc pga utredningar och för att jag får lite hjälp med gränssättningar för Alexandra då dom inte tror jag klarar av henne själv och visst det är många bra tips och sånt jag får. Det första jag skulle börja med då, var att vänja henne att sova i sitt rum igen. Då blev jag ju ensam igen *suck*
Jag vet att barnen mina finns i rummet intill, men det är ändå inte samma sak för mig då jag alltid haft ngn bredvid mig i sängen Sen 1999. Kan du då ha lite överseende med att det dröjer lite innan jag helt vant mig vid att sova sj. Då jag oftast vant mig, finns det ngn ny som delar säng med mig :S Detta har ju absolut inte med sex att göra utan bara att ha ngn nära. Mitt dilemma, mitt bekymmer
Det som skrivs nu vill jag att du aldrig nämner för ngn. Vi har ju kontakt med soc pga utredningar och för att jag får lite hjälp med gränssättningar för Alexandra då dom inte tror jag klarar av henne själv och visst det är många bra tips och sånt jag får. Det första jag skulle börja med då, var att vänja henne att sova i sitt rum igen. Då blev jag ju ensam igen *suck*
Jag vet att barnen mina finns i rummet intill, men det är ändå inte samma sak för mig då jag alltid haft ngn bredvid mig i sängen Sen 1999. Kan du då ha lite överseende med att det dröjer lite innan jag helt vant mig vid att sova sj. Då jag oftast vant mig, finns det ngn ny som delar säng med mig :S Detta har ju absolut inte med sex att göra utan bara att ha ngn nära. Mitt dilemma, mitt bekymmer
